Marie Curie

Familjeliv

Första barnet och första lönen

Marie studerar nu kokboken lika noga som hon studerade fysikboken. Hon gör allt för att vara en god husmor. Så småningom gör hon framsteg och letar reda på rätter som kunde kokas samtidigt som hon var på laboratoriet för att spara tid. Hela tiden arbetar hon på sitt vetenskapliga verk åt "Sällskapet för främjande av nationell industri". Pierres mor har insjuknat i kräfta i bröstet och samtidigt blir Marie gravid. Den 12 september 1896 föds Irène, "Reine", och några dagar senare dör Maries svärmor. Några månader senare måste familjen Curie anställa en amma, då Maries hälsa sviktar. Pierres far, doktor Curie, blir också en ovärderlig hjälp att passa Irène. Marie är nu färdig med sitt arbete om magnetisering av härdat stål och får 600 rubel av "Sällskapet för främjande av nationell industri". Dessa pengar översänder hon till sekreteraren vid Alexandrowitch-fonden med ett brev där man kan läsa: " ... jag har aldrig ansett summan som min egendom utan alltid betraktat den som en hedersskuld. Idag kan jag återbetala de sexhundra rublerna av de första pengar jag själv förtjänat och hoppas, att någon annan ung studentska ska få lika god hjälp av dem som jag själv en gång. "

Börjar på sin doktorsavhandling

Nu ville Marie försöka doktorera. Ämnet hon valde var hur uran kan avge energi. Henri Becquerel hade gjort denna upptäckt 1896 , men ingen hade forskat vidare. Marie kontaktade Becquerel och fick hans samtycke att forska på hans okända strålar. Hon behövde dessutom en annan lokal och till slut fick hon låna ett förråd i källaren på "Skolan för fysik och kemi". Det var ett fuktigt "skräprum" utan ström eller möjlighet till uppvärmning, men det var också det enda alternativ Marie fick. Marie var i det kalla laboratoriet hela dagarna, hon gick bara hem för att laga mat och äta tillsammans med familjen. Irène var tillsammans med sin barnflicka och sin farfar och hon mådde bra och växte, det enda som bekymrade Marie var att Irène inte såg så mycket av sin mor, men forskningen måste ju fortskrida. Efter ett tag kom Marie fram till att thorium hade samma egenskap som uran. Båda sände ut strålar. Denna strålning kallade hon radioaktivitet. Marie började förstå att det var ett nytt grundämne som hon var på spåren.

Pierre och Marie forskar tillsammans

Pierre slutade med sitt eget forskningsarbete för att tillsammans med Marie försöka lösa gåtan. 12 april 1898 tillkännager Marie Curie till Vetenskapsakademin att det finns ett nytt starkt radioaktivt grundämne i pechbländemalmer. Detta nya ämne kallar Marie för polonium, efter Polen. Den 26 december samma år tillkännager Vetenskapsakademin att makarna Curie i polonium även upptäckt ytterligare ett radioaktivt ämne med en enormt betydande strålning och att makarna Curie har tänkt kalla ämnet radium. Ännu hade ingen med egna ögon sett radium. Kemisterna krävde att makarna Curie skulle uppge radiums atomvikt för att tro på dess existens. Nu måste de alltså framställa radium och polonium i ren form för att bevisa sin teori.

Ett ton avfall + fyra år = ett gram radium

Marie och Pierre köpte då ett ton avfall från pechbländegruvan i Joachimstal i Böhmen. De fick säga upp barnflickan och istället flyttade Pierres far till dem. Makarna arbetade hårt med att koka pechbländeavfall i en kittel. Ångan stank så de fick ha tvärdrag i skjulet året om. I fyra år slet de med att bära malm, koka och röra. 1902 lyckades de att få fram ett gram radium. På kvällen gick Marie och Pierre till skjulet för att beundra det blå ljuset som kom från ämnet. Marie skrev till sin far och ville att han skulle komma till Paris för att få se det nya ämnet. Han svarade att han tyvärr inte var så frisk att han kunde resa, men att han var mycket stolt över sin Mania. Kort därefter dog Wladyslaw Sklodowski och det tog Marie hårt att inte hon pratat med sin far på så länge.

Doktorerade med högsta betyg i fysik

Marie blev med barn men fick missfall. Pierre blev sjuk. Bronia och Casimir har flyttat till Polen och öppnat ett sanatorium för lungsjuka. Ekonomin är dålig, Marie är mycket sliten. Ändå fortsätter Marie att arbeta vidare med sitt radium. Fingrarna är sönderbrända och nu börjar Pierre och Marie att behandla cancersjuka djur med radium. De har kontakt med Henri Becquerel hela tiden om sina upptäckter och han kommer ibland och hälsar på. Marie får nu rådet att ta patent på sitt radium, men hon anser att forskare skall tjäna mänskligheten. Därför skrev makarna Curie till USA och berättade hur man kan framställa radium, utan en tanke på ekonomisk ersättning. I juni 1903 hade Marie sin Doktorsavhandling klar och universitetet i Paris gav henne titeln doktor i fysik med högsta betyg. Nu började hela världen uppmärksamma makarna Curie. De inbjuds att hålla föreläsningar överallt och får medaljer. På middagar efter föreläsningarna fick de så stor uppmärksamhet att Marie tyckte det blev alldeles för jobbigt. Pierre och Marie arbetade fortfarande hårt i sitt skjul och de brukade roa sig med att räkna ut hur många laboratorier man skulle kunna bygga för de smycken och kläder de andra på bjudningarna hade köpt.

Nobelpris och andra barnet

Den 10 december 1903 fick Marie och Pierre Curie tillsammans med Henri Becquerel nobelpriset i fysik. De varken orkade eller hade tid att hämta priset, men pengarna sattes in på ett konto i Paris. Det var skönt att kunna forska utan att bekymra sig om ekonomin. De anställde en laboratorieassistent och gav bort en del pengar till sina syskon. Det värsta var publiciteten. Pierre och Marie ville fortsätta sin forskning i lugn och ro. Marie blev dessutom gravid igen, men gick till laboratoriet varje dag. Eve föddes den 6 december 1904 . Marie var då så trött att hon var apatisk. Bronia kom och skötte om sin lillasyster tills livslusten återvände. Efter ett par månader var Marie sitt gamla jag igen.

Familjelycka

Marie fick äntligen fast anställning och fast lön som ledare för ett nytt laboratorium på Sorbonne. Pierre blev invald i Franska vetenskapsakademien och blev professor i fysik. Allt ordnade sig för dem. Sommaren 1905 reste makarna till Stockholm för att hålla sin försenade nobelföreläsning. De blir glatt överraskade av att de inte blir så uppmärksammade av folket och resan förvandlas till en semestertripp i ett naturskönt land. Pierre och Marie känner sig piggare och kryare än de gjort på länge då de återvänder från Sverige. De ger sig tid att börja gå på konserter och teaterföreställningar ibland. Pierre trivs med sitt arbete, som dessutom ger honom tid att forska vidare inom nya områden. Påsken 1906 hyr familjen Curie ett hus på landet och njuter av naturen och lugnet i en hel vecka.

Den ofattbara katastrofen

Torsdagen den 19 april 1906 är en mycket regnig och mörk dag. På morgonen är det stressigt hos familjen Curie och makarna hinner inte prata många ord med varandra. Pierre är sen till ett möte och Marie skall till sitt laboratorium. När Pierre skyndar sig hem från mötet är det fullt med folk och mycket trafik. För att komma fram fortare går han ut i körbanan bakom en droska. När han skall snedda över gatan skymmer droskan sikten och Pierre stöter emot en tung lastvagn dragen av två hästar. Han halkar på de hala stenarna, men får tag runt ena hästens hals. Hästen stegrar sig och Pierre tappar taget och hamnar under vagnen. Kusken håller in hästarna, men vagnen rullar vidare av sin egen tyngd och ena bakhjulet krossar huvudet på honom. När Marie kommer hem är hon på gott humör, men svärfar sitter i sällskap med två främmande män och alla ser så ledsna ut. Marie förstår ingenting.

Author: Katrin Nilsson